Fråga:
Min son som är 20 år har diagnosen ADHD sedan många år. Han accepterar inte sina "svårigheter" och vill inte höra talas om att han har en diagnos. Han mår dåligt eftersom han märker att han inte är på samma nivå som andra. Har inga "riktiga" kompisar och har börjat använda alkohol men blir aggressiv och utåtagerande.
Jag är ensamstående och vill verkligen hjälpa honom, men hur? Han litar på mej i allt, tror jag.
Vad kan jag göra?

Svar:
Det är en styrka i din och din sons relation att han litar på dig, samtidigt som detta förstås blir tungt om du inte har någon att dela ansvaret för din son med. Du skriver ingenting om ifall din son går i skola eller har något jobb. Att ha en meningsfull aktivitet/arbete är för de flesta viktigt för att må bra.

Öppenvårdsmottagning psykiatri
Du skriver att din son mår dåligt, eftersom han märker att han är annorlunda. Kan detta vara en öppning till att föreslå honom kontakt med till exempel en öppenvårdsmottagning inom psykiatrin?
Där kan han få en utomstående person, till exempel en kurator, psykolog eller läkare att samtala med om sin situation och vilket stöd han skulle vilja ha. Kanske kan du också vara med i början av en sån kontakt.
Om ni vill kan ni vända er till husläkaren för en första kontakt och be husläkaren om en remiss till någon av de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna.
Medicinering kan ibland påverka personer med ADHD så att de får lättare att koncentrera sig. Om ni vill veta mer om medicinering är det något ni kan diskutera med en läkare.
Ni kan hitta kontaktuppgifter till husläkarmottagningar/vårdcentraler och Psykiatriska Öppenvårdsmottagningar på Vårdguiden (www.vardguiden.se ).
Kommunen
Kommunen där din son bor har ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen att ge stöd till personer med olika funktionshinder.
Om ni vill höra vad de skulle kunna erbjuda din son kan ni kontakta en biståndshandläggare för mer information. Det kan till exempel vara stöd från en kontaktperson eller en ledsagare att göra saker med på fritiden eller att få hjälp med jobb eller sysselsättning.
Ibland kan det vara bra att, innan ett sånt besök, skriva ned vad som ställer till bekymmer i vardagen och vad din son skulle vilja ha hjälp med. Om ni inte vill ringa till biståndshandläggaren kan ni skriva några rader och be att få en tid.
Riksförbundet Attention
Att få resonera med andra anhöriga till personer med ADHD kan många gånger vara till hjälp. Ibland kan de ha haft liknande svårigheter och hittat hjälp och stöd som fungerar.
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder, bland annat ADHD. I Stockholms län har Attention lokalföreningar i olika delar av länet (www.attention-stockholm.nu).
Folkhögskolor
Många ungdomar flyttar ju hemifrån när de är i din sons ålder. Ett första steg kan vara att gå en folkhögskolekurs. Några folkhögskolor har särskilda kurser som vänder sig till studerande med neuropsykiatriska funktionshinder. Du kan hitta mer information om folkhögskolor på Folkhögskolornas gemensamma webbplats (www.folkhogskola.nu). Via deras sökfunktion kan du hitta de skolor som har särskilda kurser för personer med olika funktionshinder.
Hoppas att du hittar något som känns rätt att gå vidare med! Ansök också till ADHD-center.

> till toppen

Man ska inte vara onödigt rädd för att prata om barnets sätt att fungera. Många barn vet redan att de fungerar på ett annorlunda sätt och kan tycka att det är en lättnad att få ord på detta. I och med att barnet utvecklas kan man behöva återkomma till samtalet om barnets diagnos flera gånger under uppväxten för att tala om symtom och behandling utifrån de förändringar som skett och barnets ökade förståelse.

Hur samtalet ska gå till avgörs till stor del av barnets ålder och utvecklingsnivå. Det är viktigt att förklaringen du ger är genomtänkt och att du använder rätt språk. Istället för att tala om funktionsnedsättning, funktionshinder, ”fel i hjärnan” eller handikapp kan man belysa att det inte är något ”fel” att ha ADHD genom att använda ord som funktionssätt eller sätt att fungera istället. Förklara att vissa av hjärnans ämnen fungerar på ett speciellt sätt hos ditt barn och att det är likadant för väldigt många andra barn. Istället för att tala om svagheter och svårigheter kan man tala om egenheter och utmaningar. Man kan också använda formuleringar som följder av funktionssättet, drag eller konsekvenser av ADHD. Belys gärna att vissa saker är svårare när man har ADHD, men att vissa saker också är lättare, man har ibland mer energi och är snabbare och påhittigare än andra t.ex.

Barnet kan inte rå för att det fungerar som det gör. Det är viktigt att komma ihåg detta själv men också att kommunicera det till barnet och till omgivningen. Man kan gärna berätta att ADHD är ärftligt och kanske jämföra med släktingar med liknande drag.

Tala också med barnet om att man kan lära sig hantera de där sidorna som ibland är lite jobbiga för en själv och andra. Förutom medicinering finns det massor av små praktiska knep för att få vardagen att fungera smidigare. Särskilt för barn som uppnått skolåldern kan det vara till stor hjälp att lära sig använda kalender för planering, struktur och minneshjälp samt funktioner på mobilen som t.ex. påminnelsealarm.

Tips på bra hemsidor på svenska:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/
http://www.attention-riks.se/

På engelska:
http://www.chadd.org/
http://www.additudemag.com/

> till toppen