Det finns inget enkelt test som kan ge svar på om en individ har ADHD eller ej. För att avgöra om en person har ADHD krävs att en noggrann utredning görs där man samlar information från olika källor samt värderar och drar rätt slutsatser av denna.

När det gäller barn innebär detta intervjuer med föräldrarna och ibland barnet självt, information från förskole- och skolpersonal, frågeformulär, psykologiska testningar och bedömningar samt medicinsk undersökning.

Diagnostiseringen av vuxna kräver att man både bedömer den aktuella situationen och symtom under barndom och uppväxt. Utredningen är ett teamarbete där främst psykolog, läkare och pedagog medverkar. Andra yrkesgrupper kan ibland också behövas såsom logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut. Alternativa förklaringar till symtomen måste kunna uteslutas och det är viktigt att också uppmärksamma tillkommande svårigheter.

Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för barnets, den unges eller den vuxnes förutsättningar och därigenom lägga grunden för ett adekvat bemötande från omgivningen. En klargörande information om vad funktionshindret och eventuella tillkommande svårigheter innebär är grundläggande. Sådan information bör ges i direkt anslutning till utredningen och sedan återkommande vid behov till barnet, ungdomen eller den vuxne själv och till föräldrar, andra familjemedlemmar, partner, lärare, arbetskamrater och andra närstående.

ADHD-kriterier enligt DSMIV.

Kriterier för ADHD (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet).

Följande kriterier gäller för ADHD enligt svenska översättningen av DSM IV (MINI-D IV, 2002):
A. Antingen (1) eller (2):
1. Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som
är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Ouppmärksamhet
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter
(beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)
e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete
eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor,
böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
i) är ofta glömsk i det dagliga livet
2. Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en
grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats
en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar
och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket

Impulsivitet
a) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
b) har ofta svårt att vänta på sin tur.
c) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar)
B. Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet skall ha funnits
före sju års ålder.
C. Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex.
i skolan/på arbetet och i hemmet).
D. Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt, eller i arbete eller
studier.
E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni
eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.

Undergrupper
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, (ADHD) i kombination. Både kriterium A1
och A2 har varit uppfyllda under de senaste sex månaderna.
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen bristande uppmärksamhet.
Kriterium A1 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A2.
• Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD), huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet.
Kriterium A2 har varit uppfyllt under de senaste sex månaderna, men inte kriterium A1.
• För personer (i synnerhet vuxna och ungdomar) med symtom som inte längre helt uppfyller kriterierna skall ”i partiell remission” också anges.

Ansvarig webbredaktör: > Elisabeth Skoglund
Uppdaterades: 2009-12-17