Loppan är snart examinerad vårdhund och ska som sådan skapa motivation till träning, stimulera till social kommunikation och ge möjlighet till beröring och engagemang. Loppans matte Karin Svedberg tycker att vårdhundar borde ha en given plats inom bland annat habiliteringen.
Artikel ur tidningen Habilitering NU 1/10
Dvärgschnauzern Loppan kikar nyfiket fram bakom ryggen på matte Karin Svedberg. På väg till ett av sina uppdrag som vårdhund sitter hon placerad i en ryggsäck på mattes rygg.
– På så vis slipper vi vägsaltet som förstör såväl Loppans tassar som kläder och möbler, förklarar Karin Svedberg.
Karin Svedberg med vårdhunden Loppan
Men det är inte bara för att slippa såriga tassar och smuts på mattan som Loppan sitter där uppflugen på mattes rygg. Tanken är också att ingen ska behöva komma i kontakt med Loppan som inte själv vill det.
– Det finns människor som är allergiska och människor som inte tycker om hundar, som är rädda. Dem måste man respektera, säger Karin Svedberg.
En grundläggande tanke är annars förstås att väldigt många människor, väldigt gärna vill träffa Loppan och hennes kollegor inom detta alldeles nya område.
Till listan av ledarhundar, signalhundar, diabeteshundar, epilepsihundar och andra som arbetar i människans tjänst ska nu alltså läggas vårdhunden. Den är tänkt att verka just inom vården för att sprida glädje bland äldre, bland sjuka barn och bland personer med fysiska funktionshinder likväl som bland personer med mentala eller kommunikativa svårigheter.
I Loppans utbildning på den privat drivna Vårdhundskolan ingår praktik. Och för Loppans del blev det en placering vid habiliteringscenter södermalm för barn och ungdom på Rosenlund där hon vid sex tillfällen under hösten träffade och arbetade med en av deras besökande ungdomar.
En vårdhund kan ha flera funktioner, som att motivera patient/brukare att träna upp eller att bibehålla fysiska funktioner, att skapa möjligheter till socialt samspel och att träna minnesfunktioner.
– En vårdhund kan också förbättra relationen mellan patient och personal. Hunden ger dem något att samlas kring, att tala om och engagera sig i. Att komma ut på promenad kan bli enklare om man har en ivrig hund som sällskap, att träna bålstyrka och balans blir roligare med en hund som partner
Dessutom är det känt att beröring både fysisk och känslomässig ökar människans oxytocinutsöndring och minskar adrenalinpåslaget. Att sakta smeka Loppans lite sträva gråa päls ökar känslan av välbefinnande och minskar stressen. Av bara farten sjunker också blodtrycket medan immunförsvaret faktiskt förstärks.
För personer med olika former av kommunikativa funktionsnedsättningar och personer som har svårigheter med det sociala samspelet kan en vårdhund också spela en stor och viktig roll.
– En hund ställer inga krav i kommunikationen, kräver inga svar och har inga förväntningar. Den bryr sig inte om, ifall du stammar, stakar dig eller använder fel ord. Och de hemligheter du viskar i Loppans öra de stannar med all säkerhet också där. Du kan ha fullt förtroende för Loppan. En vårdhund testas noga innan den antas för utbildning. Den måste vara lugn, förutsägbar och kontrollerbar. Dessutom arbetar en vårdhund alltid tillsammans med sin matte eller husse. De bildar ett ekipage.
Hur den faktiska arbetssituationen kommer att se ut för Loppan och hennes matte efter att hon tagit sin examen och kommit ut på arbetsmarknaden till hösten återstår att se. Vilka möjligheter till anställning som finns för ekipaget vet ännu ingen.
– Min förhoppning är att vi ska bli anställda på en vårdavdelning eller på ett habiliteringscenter. På akademiska sjukhuset i Uppsala har de släppt in vårdhundar. Det hoppas jag de ska göra inom Stockholms läns landsting också, säger Karin Svedberg.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar