All personal inom Habilitering & Hälsa har tystnadsplikt. Vi måste också anteckna alla dina kontakter med oss i en journal.
Tystnadsplikt, eller sekretess som det också kallas, innebär att information om någons personliga förhållanden, behandling eller hälsotillstånd inte får föras vidare.
Alla anställda inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt, och det gäller alltså även alla anställda inom Habilitering & Hälsa inklusive praktikanter och personer som har avslutat sin anställning.
Informationen får inte heller diskuteras arbetskamrater emellan, om inte habiliteringen kräver det.
Som regel gäller att inga uppgifter om den enskildes hälsotillstånd, behandling eller andra personliga förhållanden, till exempel ekonomiska och sociala förhållanden, får föras vidare. Även adressuppgifter skyddas av sekretess.
Information om en patient kan finnas i flera former och sekretessen gäller därför även:
Inom habiliteringen är vi skyldiga att meddela socialnämnden om vi misstänker att ett barn eller vuxen med funktionshinder utsatts för någon form av övergrepp eller andra missförhållanden.
Om åklagare, polis eller domstol vill ha uppgifter, måste vi lämna ut dem om personen misstänks för ett grovt brott.
Den som har kontakt med Habilitering & Hälsa kan själv upphäva sekretessen, till exempel genom att medge att vissa uppgifter får lämnas ut och till vem de får lämnas.
Varje gång du har kontakt med habiliteringen, ska det antecknas i en journal. Journalen är i första hand ett arbetsredskap för dem som arbetar och ansvarar för din habilitering.
Den ska förvaras oåtkomligt för obehöriga och får bara läsas av den vårdpersonal som är direkt inblandad i behandlingen.
Enligt patientjournallagen ska minst följande information finnas med i en journal:
Anteckningarna i en journal om en patient får inte vara kränkande. De ska också vara skrivna på svenska, vara tydliga och så långt som möjligt begripliga även för den som inte är medicinsk kunnig.
Den som har kontakt med habiliteringen kan be att få läsa sin journal eller få kopia av journalhandlingarna. Då ska man vända sig till ansvarig behandlare eller dennes chef.
I princip har man alltid rätt att läsa sin egen journal efter att hon eller han har gjort en prövning.
Men det händer att man vid enstaka tillfällen kan nekas, om det har bedömts att det är synnerligen viktigt att man inte läser journalen, något som exempelvis kan inträffa inom psykiatrin.
Vill man överklaga ett sådant beslut vänder man sig till länsrätten.
I regel har föräldrar eller annan vårdnadshavare rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter som rör hans eller hennes underåriga barn.
Journaler kan också lämnas ut till försäkringsbolag men då måste man som patient har lämnat sitt medgivande.
Om man anser att journalen innehåller felaktiga uppgifter kan man vända sig till den mottagning som förvarar journalen för att få uppgifterna rättade. I en journal får dock inte information raderas, utan den eventuella rättelsen läggs då till i texten.
Vill man att delar av eller hela journalen ska raderas måste man vända sig till Socialstyrelsen.
Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen och i vissa fall längre. Därefter träder arkivlagen in där det står att journaler helst bör sparas under patientens livstid och gallras ut tidigast fem år efter patientens död.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar