FRÅGA: I arbetet med personer med funktionshinder är ju delaktighet en central fråga, till exempel att låta vårdtagaren vara delaktig i vardagsarbetet med tvätt, matlagning osv. När många arbetar med samma vårdtagare, gör alla lite olika och en del tycker att det är enklare att göra allt åt vårdtagaren, istället för att låta denne vara med. Står det något i någon lag om hur man ska stödja personer med funktiosnhinder i vardagen?
 
SVAR: Delaktighet är en av de viktigaste grundstenarna i svensk handikappolitik. I LSS - lag om stöd och service till vissa funktionshindrade finns några paragrafer som rör verksamhetens mål och allmänna inriktning.

Det är bl a paragraf 5 där det står så här:
"5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra."

I paragraf 6 står bland annat så här :......
"Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. ....."
 
Lagstiftningen är oftast är mer övergripande och inte beskriver konkret hur arbetet ska utföras. Socialstyrelsen har däremot gett ut en bok som heter "Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning." Den vänder sig bland annat till personal som arbetar på olika boendeformer. I den kan du hitta lite mer handfasta råd, till exempel i kapitlet "Omvårdnad", sid 39. Där resonerar man lite kring olika exempel på vad som kan ingå i omvårdnad, till exempel när det gäller hemmets skötsel. Där betonas också att stödet måste utformas flexibelt utifrån varje persons behov. I boken står det också lite om bemötande och hur viktigt det är att som personal vara lyhörd för de människor man arbetar hos. Boken finns som pdf-fil på Socialstyrelsens webbplats.
 
> Gå direkt till boken Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS
 

> till toppen

FRÅGA: Var kan jag läsa och få veta mer om inkluderingsprojekt mellan särskola och grundskola/gymnasieskola? Finns vetenskapliga arbeten i ämnet gjorda i Sverige eller annanstans?

SVAR: Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Deras uppdrag är att öka kunskapen hos dem som arbetar i kommunerna så att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kan få en utveckling och utbildning i hemkommunen som präglas av lika värde och lika möjligheter.

På deras webbplats finns en litteraturlista om just inkludering.
I en doktorsavhandling från Stockholms universitet behandlas inkluderingsfrågan. "Särskolan som möjlighet och begränsning - elevperspektiv på delaktighet och utanförskap" är skriven av Kristina Szönyi, som idag arbetar inom Specialpedagogiska Institutet.

> Gå direkt till Specialpedagogiska institutets webbplats

> Läs mer om doktorsavhandlingen på Stockholms universitets webbplats

> till toppen

Socialtjänstlagen berör alla människor som behöver stöd och hjälp från samhället. Det kan till exempel handla om hemtjänst, kontaktperson, ekonomiskt stöd etc. En person med Downs syndrom kan precis som andra få hjälp med insatser enligt Socialtjänstlagen via sin kommun. Handikappupplysningen är en bred informationstjänst om funktionshindersfrågor. På deras webbplats kan du hitta en broschyr som heter "Kort om socialtjänstlagen för dig som har ett funktionshinder". Du hittar den via länken här nedan. I den kan du läsa mer om stöd som kan ges via Socialtjänstlagen.

> Gå direkt till Handikappupplysningens broschyr Kort om Socialtjänstlagen

> till toppen

Det är svårt att ge ett bestämt råd kring hur man kan träna sin motorik. Man behöver veta orsaken till utvecklingsförseningen, för att bedöma vad som är bra att göra. Det bästa är att prata med någon som känner den här personen, kanske en gymnastiklärare, en läkare eller en sjukgymnast.

Skolhälsovården har ansvar för att elever som behöver särskilt stöd får hjälp. Ta upp dina frågor med skolsköterskan eller skolläkaren och rådgör med dem. Skolläkaren kan i samråd med en elevs föräldrar remittera vidare för utredning om det finns behov av det.

> till toppen