Tester & utredning av utvecklingsstörning

Vid en utredning görs en omfattande kartläggning av personens livssituation, idag och tidigare i livet. Dessutom används flera olika testverktyg för att utreda intellegenskvot och adaptiv förmåga.

Intelligens

En persons intelligenskvot, IK, får man fram genom särskilda så kallade psykometriska test som mäter olika förmågor i en persons tänkande. Några test är Wechsler Intellegence Scale for Children (WISC), Wechsler Adult Intellegence Scale (WAIS), Wechsler Preschool and Primary Scale of Intellegence (WPPSI), Ravens matriser och Leiter International Performance Scale. De två sista är test som mäter generell begåvning där testresultatet inte påverkas av den språkliga förmågan hos den som gör testet.
> Läs mer om Wechslerskalorna

Adaptiv förmåga

I dag finns det också ett flertal test eller skalor för att beskriva en persons adaptiva förmåga, exempelvis Adaptive Behavior Assessment System (ABAS), och Vineland Adaptive Behavior Scale (VABS). För att beskriva den adaptiva förmågan behövs flera dimensioner. De tre vanligaste dimensionerna är praktiska färdigheter (sammanfattas ofta ADL), sociala färdigheter samt akademiska färdigheter.

Så görs en utredning

Det saknas enhetliga riktlinjer för hur utvecklingsstörning ska utredas. Några regler för vem som ska utföra utredningen existerar inte heller. Rutinerna skiljer sig åt både inom och mellan olika landsting och kommuner.

Ofta sker en utredning i anslutning till att ett barn ska börja eller just börjat i skolan. Men i slutet av grundskolan, inför stundande slutbetyg och framtidsplanering, blir också många elever aktuella för utredning. Föräldrar eller andra vårdnadshavare har rätt att kräva, och skolan själv kan också initiera, en utredning.

Det finns vuxna personer som klarat sig genom stora delar av livet trots sina svårigheter. De kanske har tragglat sig igenom de obligatoriska skolåren och därefter försörjts av åldrande föräldrar eller fått ett anpassat jobb i familjeföretaget. När föräldrarnas stöd av någon orsak upphör eller när kravet på större vardagsförmågor av andra skäl ökar, får de här personerna svårt att klara av tillvaron.

Vid en utredning görs en omfattande kartläggning av personens livssituation, och flera olika professioner anlitas, läkare, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast kan vara involverade. Kartläggningen kompletteras med olika testverktyg.

> Läs mer om hur en utredning kan gå till i en artikel från Habilitering Nu 4/2008

Film - Så går en utredning till

Psykologerna Maria Fritzell och Carina Åsling berättar om hur en utredning av en vuxen person går till.

Olika vägar för utredning

Följande verksamheter kan genomföra utredning av utvecklingsstörning:

• Skolhälsovården i samband med skolstart eller vid problem under skolgång.
• BVC, i samverkan med utredande läkare/psykolog.
• Barnkliniker vid sjukhus kan initiera utredning vid misstanke om kognitiva nedsättningar.
• Barnhabiliteringen för barn som redan har kontakt med habiliteringen.
• Neuropsykiatriska utredningsteam för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utvecklingsstörning.
• Vuxenpsykiatrin vid misstanke om utvecklingsstörning hos vuxna.
• Vuxenhabiliteringen för ungdomar och vuxna som söker insatser från habiliteringen.

Perspektiv på diagnosen

Diagnosen utvecklingsstörning beskriver vilka svårigheter en person har men säger däremot inget om vad man kan göra åt saken, anser Mats Granlund, professor i Handikappvetenskap.
> Läs artikeln "Diagnosen meningslös i vardagen"

Ansvarig webbredaktör: > Sussie Olofsson
Uppdaterades: 2010-11-24