Om funktionshinder

Habiliteringen utgår från det miljörelaterade handikappbegreppet som innebär att handikapp inte ska ses som en egenskap hos individen, utan uppstår i mötet mellan individen och miljön.

Här har vi samlat information om de funktionshinder som vi ofta möter hos personer som har kontakt med habiliteringen.

Den som har en skada som ger en funktionsnedsättning blir mer eller mindre handikappad utifrån hur miljön är utformad. Miljön kan anpassas och göras mer tillgänglig, hjälpmedel användas etc så att följden av ett funktionshinder begränsas och handikappet minskar eller försvinner.
Vi kallar detta för det miljörelaterade handikappbegreppet. Begreppet publicerades 1980 i en klassifikation från WHO (FN:s Världsorganisation). Det miljörelaterade handikappbegreppet ska vara utgångspunkt för den svenska handikappolitiken

ICF

är ett klassifikationssystem från 2001 för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

FN: s Världshälsoorganisation, WHO, publicerade redan 1980 en klassifikation för att beskriva konsekvenser av sjukdom – ICIDH. Efter många års revisionsarbete godkände WHO 2001 ICF. Den nya klassifikationen har ändrats från att klassificera sjukdomskonsekvenser till att beskriva hälsokomponenter. 

ICF:s övergripande mål är att vara ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. ICF kan användas som ett verktyg vid bedömningar av behov och vid utvärdering. Genom att ha ett gemensamt språk kan vi göra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården och serviceverksamheter samt över tid. 

En annan nyhet i ICF är en fördjupad insikt om omgivningsfaktorers betydelse. Omgivningsfaktorer är den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken en person lever och verkar. Dessa faktorer kan vara underlättande eller hindrande.

ICF utgår från positiva/neutrala grundbegrepp. 

Klassifikationen innehåller två grundläggande förteckningar:

1.      kroppsfunktioner och kroppsstrukturer

2.      aktiviteter och delaktighet

Funktionshinder är en paraplyterm för funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar.

• ICF förtecknar även omgivningsfaktorer som påverkar, t ex attityder, lagstiftning, hjälpmedel, personligt stöd, transportssystemet.
• ICF klassificerar inte personer utan beskriver en persons situation vid en viss tidpunkt. 
• ICF vill erbjuda en syn på hälsa som utgår från ett biologiskt, individuellt och socialt perspektiv.
• ICF innehåller etiska riktlinjer som syftar till att förhindra att ICF används på ett respektlöst sätt.

Socialstyrelsen ansvarar för översättningen av ICF till svenska.

> Läs mer om ICF på socialstyrelsens webbplats 

Artiklar om lindrigt funktionshinder

Synen på funktionshindret är avgörande. Hur föräldrarna ser på barnets handikapp blir i högsta grad betydelsefullt för hur man kan planera insatser av olika slag. Det är inte alltid svårighetsgraden utan just synen på funktionshindret som avgör vilka insatser habiliteringen ska ge.
> Läs om hur synen på funktionshindret är avgörande för habiliteringsinsatserna.

Vad betyder lindrigt funktionshinder?
- Vad som kan anses vara ett lindrigt eller omfattande funktionshinder är egentligen en subjektiv fråga, menar Gunilla Keith-Bodros enhetschef på Zinkensdamms habiliteringscenter för barn.
> Om att ge en diagnos

Många föräldrar upplever det som svårt att veta hur se de ska prata med sina barn om barnets funktionsnedsättning.
- En del föräldrar väntar på rätt tillfälle och andra tycker att de bör vänta tills barnet ställer frågan själv.
> Att sätta ord på barnets funktionshinder

Marias hemiplegi har ställt till en del fysiska och praktiska besvär men dem har hon lärt sig bemästra.
– Det är klart att det känns positivt att jag bedöms ha en så lindrig skada. Samtidigt ställer den faktiskt till en del eftersom jag i vissa fall har behov som andra inte har. Jag hamnar liksom mellan stolarna. Jag är helt enkelt inte tillräckligt annorlunda.
> Om att vara nästan som alla andra, men ändå annorlunda

Personer med förvärvad hjärnskada och så kallade osynliga funkionshinder är en i samhället bortglömd grupp med stora behov.
- Man skulle kunna göra mycket mer för den här gruppen, säger Ann-Marie. Det behövs massiva insatser från flera håll för att tillfredsställa alla behov.
> Personer med förvärvad hjärnskada - en bortglömd grupp

Elisabeth Malm är 55 år och har en förvärvad hjärnskada efter en infektion.
- Idag har jag inga svårigheter att prata om min hjärnskada. Kunskapen om och acceptansen av min skada är förutsättningar för att kunna gå vidare i livet.
- Läs mer om Elisabeth

Ansvarig webbredaktör: > Sussie Olofsson
Uppdaterades: 2009-07-01