TBA – Träning

Det finns flera olika inlärningsstrategier som används i träningen i TBA-upplägg, en del är mycket styrda och strukturerade, andra mer spontana.

De fyra grundläggande inlärningsstrategierna är följande.

1. DTT (Discrete trial training) är en mycket strukturerad inlärningsstrategi där tränaren i en-till-en-situationer ger korta och koncisa instruktioner med noggrant planerade hjälpmedel (prompts) som successivt trappas ner. Omedelbar förstärkning ges till en början varje gång barnet svarar eller gör rätt.
   
   
2. Löst strukturerad träning används när den mycket noggrant strukturerade och kontrollerade inlärningen med DTT inte behövs. Tränaren kan välja både material och uppgifter, och till exempel göra ett schema med bilder på vad som ska göras, snarare än ge separata instruktioner för varje steg. Ibland kan kamrater fungera som modell, ibland läraren. Ibland sker träningen i grupp. En variant kallas Beteendemässig färdighetsträning (Behavioral skills training, BST). Då får barnet först en instruktion, därefter träna på att härma beteendet, sedan ger tränaren förstärkning och feedback.
   
   
3. Vid incidental teaching (ungefär "lära sig när tillfället bjuds") arrangerar tränaren en situation som uppmuntrar barnet att påbörja aktiviteter och tränar sedan i det sammanhang som barnet har valt. När barnet till exempel vill ha en leksak frågar tränaren vad han vill ha, och får på så sätt eleven att benämna leksaken för att få den.
   
   
4. Vid fri operantträning förstärker tränaren önskat beteende och söker förhindra oönskat beteende när det inträffar spontant. Men tränaren varken strukturerar omgivningen systematiskt eller ger instruktioner till sådana beteenden. Till exempel berömmer tränaren en elev som leker lugnt och stilla med en leksak.

Detta är grunderna för hur man arbetar med inlärning. Inom varje strategi kan ytterligare tekniker och procedurer användas, anpassat till det enskilda barnet och situationen.

Tre faser

I TBA-upplägg är träningen uppbyggd i tre faser. Hur lång varje fas ska vara beror på barnets färdighetsnivå och inlärningstakt.

I den första fasen är det särskilt två mål som prioriteras:

• Att lära ut beteenden som gynnar inlärning, till exempel att sitta på en stol och vara uppmärksam på läraren.
• Att minska beteenden som förhindrar inlärning, till exempel självskadande beteende eller vägran att följa instruktion.

I den här fasen blir barnet också bekant med kedjan instruktion-svar-konsekvens, grundläggande samspelsregler och med att vuxna är källor till positiva och negativa konsekvenser.

I den andra fasen övergår träningen till mer komplexa handlingsmönster och färdigheter som att uttrycka egna behov, ställa frågor, följa anvisningar, svara på instruktioner, äta själv, leka, samspela med andra barn, hjälpa till med av- och påklädning, läsa och liknande.

I den tredje fasen får barnet lära sig mer avancerade färdigheter som att observera andra, lösa problem och använda sig av olika copingstrategier samt att förstå och följa sociala regler.

Innehåll i träningen

Språk och kommunikation är ofta det viktigaste området som man ägnar mycket tid. Andra viktiga områden är lek, sociala färdigheter, teoretiska skolliknande kunskaper, motoriska förmågor och ADL- färdigheter (aktiviteter i det dagliga livet). Dessutom kan TBA användas för att reducera olika oönskade beteenden.

Vid inlärning av nya färdigheter enligt TBA går man oftast mycket systematiskt tillväga. Varje färdighet planeras noggrant i sekvenser, alltså delas upp i små delar som man lär sig i en viss ordning. En annan viktig princip är att anpassa sig till barnets inlärningsprofil. Det är till exempel vanligt att barn med autism förstår instruktioner bättre genom att titta på en bildsekvens, än att någon bara säger hur han eller hon ska göra. Barnet behöver vanligen också öva mycket på det hon eller han lärt sig, dessutom tillsammans med olika människor och i olika situationer.

Ansvarig webbredaktör: > Katarina Kindwall
Uppdaterades: 2008-11-24
Skribent: Vanna Beckman
Granskad av: Dag Strömberg, Ulrika Långh
Källa: Smith, S., Magyar, C. (2003). Beteendeanalys och beteendeintervention, se länk ovan i högerspalten