Det sägs ibland att människor med Aspergers syndrom generellt sett inte är särskilt intresserade av sex. De hänger sig inte åt sexuella fantasier och längtar inte efter intima relationer. Hur den sexuella profilen ser ut för folk i allmänhet är väl studerat, men när det gäller aspergare är forskningen i det närmaste obefintlig. Fördomarna florerar och frågetecknen är fler än svaren.
En del rätas dock ut i en färsk studie.
Studien startades av psykologen Tony Attwood och sexologen Isabelle Hénault 2001. Den pågår fortfarande, men en första rapport presenterades i Isabelle Hénaults bok Asperger´s Syndrome and Sexuality. From Adolescence through Adulthood, 2006. Syftet med studien var att undersöka om aspergares sexuella profil skiljer sig från övriga befolkningens. Det gör den, men inte i fråga om sexuell lust och fantasier.
Den sexuella profilen mättes i elva delskalor. 19 män och 9 kvinnor deltog. De var mellan 18 och 64 år gamla, medelåldern var 34. 21 hade diagnosen Aspergers syndrom, 5 hade autism med normalbegåvning och 2 hade ospecificerade autismspektrumstörningar. Geografiskt representerade de fyra världsdelar, 14 bodde i Kanada, 9 i Australien, 3 i USA och 2 i Frankrike. 16 var singlar och 12 hade en partner.
I fyra delskalor låg aspergarna klart under normalbefolkningen (två standardavvikelser under). Mest markant var deras negativa kroppsuppfattning. Jämfört med befolkningen i stort var deltagarna inte lika nöjda med sin kropp. De uppfattade den inte som attraktiv och åtråvärd. Kvinnorna hade inte lika negativ kroppsuppfattning som männen, men märkbart lägre än kvinnor i allmänhet.
Nästan lika långt ner på skalan hamnade erfarenheter. Deltagarna hade i allmänhet känt lust första gången under puberteten, i genomsnitt vid fjortons års ålder, men sina första sexuella erfarenheter fick de inte förrän i tjugoårsåldern. Genomsnittsåldern för det första samlaget var 22 år. 8 män och 3 kvinnor var oskulder. Proportionellt sett hade kvinnorna mer sexuell erfarenhet än männen.
Deltagarna rapporterade också ett stort antal fysiska och psykiska symtom av varierande svårighetsgrad. Ensamhet, oro, ångest, rädsla, skuldkänslor, problem med matsmältningen, sömnsvårigheter och vallningar var termer som deltagarna valde för att beskriva sitt allmänna tillstånd.
Den fjärde skala där deltagarna låg två standardavvikelser under normalbefolkningen handlade om affekt eller känslor. Ängslan och nedstämdhet var de dominerande känslolägena. Känslor som olycklig, spänd och bitter var vanligare än känslor som energisk, glad och upprymd. Deltagarna hade alltså en tendens att känna mer negativa känslor än folk i allmänhet.
Resultaten på fem delskalor hamnade en standardavvikelse under normalbefolkningen. En handlade om allmän kunskap om sexualitet. Deltagarna svarade sant eller falskt på 26 påståenden, till exempel ”en kvinna som opererat bort livmodern kan inte få orgasm”. Svaren tyder på att deltagarnas kunskap var baserad på allmänna antaganden, förmodligen på grund av deras bristande erfarenhet samt det faktum att de flesta aldrig deltagit i sexualundervisning.
Vad gäller tillfredsställelse fick deltagarna svara på påståenden typ ”mitt sexliv är tillräckligt varierat”. Männen var mer tillfredsställda med sitt sexliv än kvinnorna. Några deltagare hade bara haft samlag en eller två gånger i sitt liv och verkade vara nöjda med det. De som aldrig hade haft samlag var dock mycket bekymrade och frustrerade över att de kanske skulle förbli oskulder resten av livet.
I delskalan lust ingick hur ofta man hade någon form av sexuell aktivitet (med eller utan partner) och vilken frekvens som deltagarna ansåg var idealisk. Deltagarna hade höga nivåer lust, men få tillfällen att leva ut den, speciellt de som levde ensamma. Generellt sett hade männen mer lust än kvinnorna.
Deltagarnas attityd till sex var i allmänhet positiv. De tog ställning till 30 påståenden, bland annat ”mänskliga genitalier är rätt äckliga att se på” och ”homosexualitet är perverst och ohälsosamt”. Kännetecknande var bristen på moraliska fördömanden. Istället visade deltagarna prov på liberala värderingar och vidsynthet vad gäller sexuell mångfald.
Trots deltagarnas negativa kroppsuppfattning och få sexuella erfarenheter ansåg 12 personer att deras sexliv var acceptabelt. Lika många tyckte att deras sexliv var mycket dåligt eller mediokert. 4 var mycket nöjda. Kvinnorna var påtagligt mer missnöjda med sitt sexliv än männen. De önskade sig mer sex, mer variation och mer kvalitet i relationerna.
I de två delskalor som handlade om fantasier och sexuella roller, hamnade deltagarna på samma nivå som genomsnittsbefolkningen. De verkade ha ett rikt och mångfacetterat fantasiliv. De vanligaste fantasierna handlade om homosexualitet, samlag, erotiska kläder och att ha mer än en partner. De hade också klara idéer om sina sexuella roller. Männen definierade sig som bestämda, praktiska, logiska, oberoende, rutinbundna och auktoritära. Kvinnorna definierade sig som känsliga, reserverade och snälla. De var komfortabla med sina roller. Könsidentiteten var djupt rotad i deras personlighet.
Sammanfattningsvis kan man säga att studien tyder på att människor med Aspergers syndrom har samma sexuella lust och behov som de flesta andra. Men deras svårigheter med sociala koder och kommunikation leder till att de missförstår och blir missförstådda i intima sammanhang. Vad de behöver är träning, träning och åter träning.
Stäng fönstret
Skriv ut
Tipsa en vän
Kommentar